sofiaronvall

WIHO LETS START OVER, igen.
2013, ska mitt personliga, bli mitt år. Jag ska satsa på mig själv, jag ska våga, jag ska satsa på ALLT. Lets go!
Hoppas på ett år jag sent kommer glömma, bättre än 2012. 2012 var ett lärorikt och händelserikt år, låt oss se på mitt år, kort sammanfattat, här kommer 2012, Igen:
Början av året gick som de gick. De rullade på jag red fortfarande mest Shettisar och var där jag var om man ska berätta äter i hästväg, jag red för skojj. På sportlovet, fick kag frågan om jag ville ta grönt kort, satsa mera på ridningen eftersom de tyckte att jag skulle, jag tog kortet på sportlovet och var så glad! Jag mognade mer och mer under våren och runt påsken så blev jag mer "vuxen". Jag började ta mina egna vägar och förnedrades grymt mycket. Min personlighet vändes. Vissa gillade det vissa inte. Jag hade sånt grymt humör. Jag fyllde år i mars med, där jag blev grymt besviken på min födelsedag på alla håll. Det var hemskt. Ältar det fortfarande. Bestämde mig också att åka ut på min första lokala hopptävling. Vilket inte blev som jag tänkt mig. Fick låna Herbie ifrån ridskolan och fick hoppa en Avdelning B. Många rosetter hade vi fångat i flera klubbtävlingar. Vi körde och jag fick min första rosett i L:D. Första "lokala". Jag var stolt. Då kännde jag att jag kunde det här. Skickade in min ansökan till ponnyakuten och fick äran att åka till Castingen med Minja, hud så coolt. Men kom tyvärr inte längre. Hade sån ångest över simningen och saknade det som aldrig förr. Jag fick självförtroende och kände mig bra när jag simma, men det var hästar nu. Våren gick mot sitt slut och sommaren och sommarlovet kom, blev mer och mer osäker både med min kropp och självkänsla. Red fortfarande bara shettisar, och det var de jag gjorde hela sommaren. Jag red Petunia och ingen semester åkte jag på. Regna dag in dag ut, blev mindre och mindre social med att vara med kompisar. Tappade många nära kompisar och sumpade många chanser. Nybygget åkte jag på och fick många bästa kompisar och hade grymt kul. Utvecklades med ridningen och socialt. Kanske inte blev veckan jag önskat men den rockade på vissa sätt. Midsommarn kom och vi åkte till Lisa och familjen Karlsson till deras sommarstuga. Där jag även hade mycket kul. Red shettisarna och sedan började skolan och hösten. Det kändes bra i skolan men något saknades. Jag förändrades både här grymt mycket i min personlighet vilket några gillade några inte. Tappade sjukt många chanser och möjligheter och vänner. En stund kändes jag helt ensam. Nästan mobbad ni förstår? Jag var aldrig med någon och körde mest solo. Red fortfarande shettisarna, och runt oktober ville jag ut och tävla men hade ingen häst och ingen tävling. Vilket var synd. Det var hoppning som gällde. Jag utvecklades stort inom min ridning och letade ny häst att rida och utbildas på. Jag letade och hittade Scott och var grymt på att få pröva den ponnyn. Hade bara hört gott om dem, men allt kom samtidigt. Fick både chansen att rida Voice 1 dag i veckan och en till ponny på Trolldal. Provred alla, och hade Scott och Voice. Den andra ponnyn prov red jag bara men inget mer eftersom den gick på vintervila i 2 månader sen. Och ägaren hör av sig sen. Hade då shettisarna, Scott, Voice, skola, KUSEN, och vila och "privat liv", sjukt jobbigt och vissa dagar var knappt så jag orka. Gjorde saker halvdant och bara sket i det mesta. Jag bytte "kompis gäng" och fick lite ljusare dagar, sa ifrån shettisarna eftersom jag blivit så sjukt lång under 2012. Hade då skola, Voice, Scott och "privatliv. Visst kändes ok. Under November gick jag och alltid hade ont, sjuk av något slag vilket tog hårt på kroppen. Jag började, ja, "banta". Jag åt inte som förut samtidigt som jag gick med en förkylning, virus i kroppen. Mådde inte OK. Allt kännes skit och jah mest bara låg. Sket i det sket i datt. Läxor var jag inte bra med. Under december årets slut var jag sjuk, men då bröt det ut. Jag hade feber och fortsatte med mitt "tjock" fasoner. Började säger ifrån, nej det här är inte OK! Eller annat. Stod för mig själv mer och började slappna av. December var en mysig månad men det gick fort. Mitt beteende var inte okej eftersom jag var sur, stressad, och dum. Ja dum. Jag skrek och hade humör. Mitten av december var det mycket inför jul. Jul shower och Lucia, jullovet kom och julafton närmade sig, jag hade taggat ner och min kärlek till Winnie blev större och större varje dag på 2012. Det var äntligen julafton och jag fik rida min vita ängel. Kändes så bra! Julklappar och allt var fint och några dagar efter och jag blev sjuk igen. Och nu är vi här. 2013. 2013. Otroligt. Inte så händelserikt år. Men jag har livet framför mig och 2013 står redan och lurar. Vi vet ju dressyr Allsvenskan, och mycket mycket mer. Jag ska ta mer chanser och risker och man lever ju bara en gång. mode, hästar, beteende, och bara framgång är det vi satsar på. Allt kommer bara gå framåt. Nu är det 2013 och nu kör vi!