Att bli arg hjälper ibland

Igår kväll så hoppade jag Scott i tältet :) super fun! Jag tyckte det gick bra, fast jag måste våga mer, alltså, jag får inte vara för snäll. Man behöver verkligen få igång galoppen på honom innan man ska hoppa, och då måste man slå hårt som satan på rumpan på han, och då kan han kicka, men jag slår typ, jag slår inte jag nuddar, haha! Skärpning på mig!
Och så när jag körde en gång, hade inte riktigt fått igång galoppen, och så, så låg hindret på 90, någonting, så kändes det som om han skulle hoppa, men då tvär stanna han, och jag vart typ as arg på mig själv, haha, så jag klappade han sen hårt som fan på rumpan, och körde, det gick sååå mycket bättre!
Att jag inte lär mig, ägaren som ägt honom i 5 år typ, säger att jag ska göra så, så gör jag inte så, fyfy, så ibland att bli arg hjälper. Körde ett räcke, ja det var räcke? Kommer inte ihåg, på 1 m, wow, det kändes bra faktiskt. Han blir seg men samtidigt pigg, han har sån härlig personlighet lixom.
Sen i slutet körde vi lite omhoppning, och då blir jag så arg, för tyglarna typ fastnar i fliken i mina stövlar, det irriterar mig något grymt! Måste ju säga att Emelie ska vara stolt ägare åt denna ponny. Wow!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0