Vila i frid min prinsessa <3

Var ska jag börja?
I söndags, fick jag det mest skräckade smset i hela mitt liv.
''Kalince och Winnie galopperar vidare imorgon..<3''
Hur jag reagerade på det? -Jag kände först ingenting, fick inte fram varken tårar eller tankar. Vad är det här? Jag kunde inte föreställa mig ett liv utan ponnyn jag älskade över hela mitt hjärta.
Connemara ponnyn född '92 skulle få somna in.

Ponnyn som de sa bara litade på mig. Winnie och jag fann varanda direkt. Hon var min pärla, min prinsessa, mitt hjärta, mitt ALLT.
 
Samma dag, söndag, åkte jag sent till stallet, i tårar. Ger henne en kram och sedan tar jag första bästa grimsakft och går ut till gräset. Kunde fortfarande inte fatta det.
När hon kommer ut i stallgången ser jag att dem dragit av henne skona. Som värsta slaget i hjärtat, det här skulle verkligen hända.
Vi står och betar på gräsmatan bland prästkragarna i en halvtimme. Tar så många kort på henne som möjligt, de sista korten. Pussar henne, och jag ville inte det här, inte nu. Det var för mycket.
Fy vad jag grät, kunde inte andas. Hon tittade på mig som:
''Vad är det som händer?''

Grät, och grät, och grät.
Det var nu jag skulle säga hejdå. för alltid. Det skulle ju vara hon och jag för alltid?
det tog mig minst 40 minuter att säga hejdå.
''Hejdå Winnie, du kommer få det bra. Jag älskar dig och kommer alltid göra. Glöm aldrig det''
Att gå ut ifrån spiltan och gå ut ifrån stallet är bland det jobbigaste jag gjort, i hela mitt liv. Hon kommer inte stå där nästa gång. Den finaste vita ponnyn som alltid gnäggade när man kom. Det kommer aldrig mer vara så.
8/7-13 somnade hon in. Winnie.
 
3 år av massor med minnen. våran första dressyrtävling, när vi för första gången gjorde galopp ombyten och  förvänd galopp. DU lärde mig det. Rida i rätt form, ta fram handen istället för att ta den bak, jag satt på DIG när jag lärde mig det. Winnie.
Tvåa i KM, oh det finns så mycket. Alla julaftonsridningar. 
Ponnyn betydde allt för mig, det var hon och jag. Winnie och Sofia.
Jag älskar henne så otroligt mycket. Kommer alltid att göra.
 
Så, nu är hon ängeln med de vitaste vingarna, de rosaste mulen bland det höga gröna gräset. Tillsammans med Kalince, Bonnie, Dompa och alla andra minnesvärda hästar i Trapalanda.
 
JAG ÄLSKAR DIG. Och det är ord jag ALLTID kommer hålla mig kvar vid.
 
 
Ponnyn som alltid kommer ha en stor plats i mitt hjärta <3
 

 
 

Kommentarer
Postat av: Lisa

❤ Min fina Kalince fick världens bästa kompis med sig till trapalanda.
Winnie var min favvo bland ponnisarna på ridskolan så hon kommer oxå vara enormt saknad 😞
Men nu har dom det bra i trapalanda och äter så mycket gräs dom bara kan

2013-07-10 @ 08:43:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0